Respekt för havet...

Packade ihop lite vemodigt på morgonen och städade fint till midsommar.

Tanken var att jag skulle stanna hela veckan och familjen komma till helgen, men tyvärr fick jag en läkar tid som jag väntat länge på i dag. Så det var bara åka hem och sova två nätter och sen vända åter med familjen till helgen.

Önskade vädret var så här hela dagen, då skulle jag nog tagit båten hela vägen hem istället för att köra 35 mil...

Var väldigt lockande, eftersom jag älskar att köra båt men har en väldig respekt för havetsmakter var det inte ett alternativ.

Var med om en storm som kom från noll och ingenting när jag var i tonåren och vi körde våran stora båt hem från härnösand till luleå. Fast vi hade den bästa kaptenen min egen pappa som tog oss in i Umeå för skydd så sitter det djupt kvar i mig. Vågorna var så höga att vi inte kunde se topparna, och till på köpet så hade vi en ganska hög båt där pappa satt på taket och körde så vi inne visste knappt om han satt kvar där uppe...

Usch och fy sådana gånger är man inte stor på havet.

Båten fick ligga på en provisorisk brygga för våran dobb hade flyttat på sig och jag fixade tyvärr inte det själv.

Lite skrattretande är det men denna lilla packning när man är själv...och är van med en hel familj på 6 personer.

Kram Theres